HYPNOSFÖRENINGEN

SVENSKA FÖRENINGEN FÖR KLINISK HYPNOS – SFKH

Om hypnos   |   Föreningen   |   Utbildning   |   Kollegialt   |   Behandlare
 

 

  Föreläsningar om Ego State Therapy
  från kongressen i Bremen
»»

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Copyright © SFKH 2012-12-09

 
Rapport från Bremen
The 19th International Congress of Hypnosis, 2012.

This was the absolutely greatest ISH Congress ever. Bernhard Trenkle and his staff organized everything in great detail and no country will ever be able to live up to this organizational excellence. Nevertheless, someone has to do it again, and the next ISH congress will be held in Paris 2015, hosted by Claude Virot.

Cirka 2000 deltagare, varav 280 lärare vimlade här. Jag skymtade mina svenska kolleger några sekunder här och där, hejade på Anna Gerge med make Kjell ute på sta’n, umgicks med Michael Rundblad på rummet; alltså på var sida bordet över ost, frukt och vin, vi gick på kongressens kabaré och bjöds sedan med på en nattrunda av holländska kolleger. Dessa kolleger var: Eric Vermetten, holländsk tidigare ordförande i ISH och Joost något, också en holländsk psykolog. Vi betittade Ratskeller och gamla HanseStadt-byggnader i Gamla Stan.

På hemvägen upptäckte Michael att hans bakficka var tom. Där hade hans plånbok med några tusen euro legat, men nu – borta. Att lära av detta: När vi är på dessa underbara kongresser i världens stora städer, se upp för ficktjuvar! Själv har jag tagit för vana att inte ens titta på en karta, utan istället memorera den innan jag går ut, eller studera kartan gömd i en bok, så att jag inte blir en attraktiv turist att förfölja till en plats med trängsel.

Jag pratade en stund med Lars-Eric Uneståhl, som jag annars bara brukar se skymta förbi på våra kongresser, eller så är det kanske jag som bara skymtar. Etzel Cardeña fanns på lärarlistan, men jag såg honom tyvärr inte. Vi var flera svenskar, men jag är numera så indragen i diverse kommittéer och uppdrag att jag knappt hinner umgås med mina landsmän. Jag beklagar detta.

Jag lyssnade på den avgående ordföranden i ISH, Camillo Loriedo, som föreläste om familjeterapi med hypnos. Först lite historia på skärmbilden, sedan en härlig demonstration med rollspelande frivilliga ”familjemedlemmar” som fick ta sig egna påhittade roller. Det blev en ganska knasig familj, som ändå fick till det hela med Camillos hjälp, mycket humor och en trevlig hypnosteknik; utifrån det faktum att de rollspelande presenterade sig som undflyende all gemenskap och undvikande mammans gnäll, fick varje familjemedlem i uppdrag att hypnotisera sig in i en fantasi av egen passion, och från den distansen observera sitt familje-jag, och ge sitt familje-jag ett råd. Det fungerade alldeles utmärkt. Camillo fick många bra och kritiska frågor om hur han handskas med motstånd och ovillighet att delta, m.m.

Min egen roll i allt detta: Camillo försökte få mig vald till ISH styrelse, men där fick han tji! Endast våra representanter i ISH Council of Representatives är valbara. Det var väl bra för mig, tänkte jag, men kom inte undan ändå, för innan kongressen var slut valdes jag in att sitta i en ISHkommitté med uppdrag att se över kriterierna för individuella medlemskap i ISH och för tillträde till kongresserna. Detta är en kontroversiell fråga, och vår nya ISH-ordförande Julie Linden förslog min antagonist i frågan att bilda kommitté tillsammans med mig och Bernhard Trenkle. Antagonisten heter David Wark och är en välkänd amerikansk barnläkare, om jag inte misstar mig. Han är för ett öppnande av föreningen, så att pedagoger och coacher kan delta och kanske även vara medlemmar. Vi fick ett bra samtal; han insåg att jag baserar min uppfattning på erfarenheter och konsekvensanalys, inte av dogmatiska skäl. Han märkte att jag också kunde förstå hans tänkesätt och argument för en öppen hållning. Vi kanske inte kan komma överens, men det är ingen katastrof, så länge vi behandlar varandra med respekt och förstår att intentionerna är goda från båda håll. David var glad över att jag lyssnade och förstod hans hållning, även om jag inte höll med.

 

 

Vad mera av intresse? Jo, jag lyssnade än en gång på Steven Hassan, som många av er hade som gästlärare på den legitimationsgrundande utbildningen i samverkan med Riksföreningens årsmöte i Lund, var det 1998? Nåväl, han har utvecklat sina metoder för att hjälpa avhoppare från sekter, till att gälla även kvinnor som levt med psykopater som brutit ner deras självaktning och förmåga att tänka självständigt. Vi ägnade sedan en kväll åt att samtala om hans erfarenheter av sekter, sektliknande kulturer och kyrkor, samt politik, CIA och mina CD-inspelningar, som han fick mig att producera på engelska innan jag ens hunnit skapa svenska versioner (IBS-hypnos och immunförsvarslugnande hypnos).

 

Sedan har vi Ego State Therapy International. Vi hade en hel dags föreläsningar i panelform och placerades i den största av salar, med plats för flera hundra åhörare. Nu var inte alla där, men kanske satt där 200 åhörare. Woltemade Hartmann inledde med att beskriva hur EST växer lavinartat och trycket på oss att upprätta kriterier för våra utbildningsnivåer, lärarkompetens och handledarkompetens, specifikt för EST. Därefter presenterade jag ett fall som handlade om Ego State tekniker, vikten att använda överföringsfenomen och betydelsen av gränser, såväl avseende patientens jag som terapeutens ramar. Det föll sig så väl, att efter mig var det Maggie Phillips tur, och hon teoretiserade om just gränser och kunde knyta an till mitt fall. Det lät som om vi hade förberett detta samarbete så väl, men egentligen visste inte någon av oss vad de andra i panelen skulle ta upp. Efter Maggie var det Areed Barabasz tur. Han beskrev att han kommit ytterligare ett steg i forskningen om EST i traumabearbetning, och resultaten pekar på att EST ger bättre effekt än såväl KBTmetoder specifikt för trauma, som EMDR. Hela förmiddagens föredrag spelades in på DVD, som jag har till utlåning mot portoavgift. Kontakta mig om detta är intressant. Areeds studie kommer att publiceras i Int Journal of Hypnosis, januari.

Under eftermiddagen höll några utvalda kvinnliga ledare inom hypnos korta föredrag i ett gemensamt symposium under rubriken MsMesmer. Det var barnpsykologen, tillika tillträdande ordföranden i ISH, Julie Linden, som valt ut dessa ledare. Hon inledde med ett strålande anförande om kvinnor som haft svårt att komma fram i manligt dominerade sammanhang och varför hon valt dessa 12 kvinnor, varav jag var/är en (jag fattar inte riktigt detta, men så är det). Övriga är: Karen Olness, som varit tidigare ordförande i ISH, arbetat i Afrika med barn, skrivit böcker om hypnos och cancer samt besökt Skandinavien titt som tätt pga. norskt påbrå. Maggie Phillips och jag möttes även i detta seminarium. Christel Bejenke, anestesiolog; henne minns ni från ett årsmöte i Stockholm och som lärare på den första legitimationsgrundande utbildningen. Och anestesiolog Elisabeth Feymonville som var hos oss i Malmö i mars. Consuelo Casula, psykoterapeut från Italien och initiativtagare till Women’s Voices; en föreläsningsturné och en bok, som vi, dvs några av oss, genomförde i Italien och Wien under några år. Teresa Robles från Mexico, pionjär för Ericksoniansk terapi där och Elvira Lang, forskande läkare som publicerat sig i Lancet med goda resultat från hypnos i akutvård. Samma Elvira fick senare vid banketten en utmärkelse för framstående insatser i hypnosforskning. MsMesmer-seminariet blev rejält applåderat, och många beklagade att vi inte hade placerats i programmet som en Key Note i den stora salen och med inspelning på DVD. Jag tror inte att Bernhard Trenkle är feminist. Får vi riktigt bra utvärderingar kanske det blir vid nästa kongress, Paris släpper nog fram oss.

En kväll hade vi i ESTI möte (Ego State Therapy International). Maggie Phillips och jag fann varandra igen, vi pläderade för samma linje, och så blev det: Nämligen att hålla oss inom befintliga hypnosorganisationer, inte bilda ny förening, inte ha betalande medlemmar, stadgar, årsbokslut och allt vad det för med sig av arbete och kostnader, utan bara vara en intresseorganisation: ”federation” eller ”congregation”. Vissa kostnader är nödvändiga; hemsida och viss annonsering. Mitt arbete med att sammanställa minimikriterier för utbildning i EST, lärar- och handledarbehörighet ledde till beslutet att EST-utbildningarna sammanlagt skall innehålla minst 180 timmar, hypnosgrundkursernas timmar inräknat. Handledning inom ramen för kurs och egenterapi specifikt för EST inräknas också. Min plan för SFKH.s kurs i EST håller måttet väl se separat annons, här eller på hemsidan www.hypnosforeningen.se. Detta möte i Bremen representerades av: Syd-Afrika, Australien, Österrike, Tyskland, Schweiz, Kanada, Polen, England, Mexiko, Danmark (AnnMarie Harnum), Sverige och snabbt invalda blev även Kina! Dagen efter mötet hade danskar och norrmän tillsammans fått fram en norsk representant som utbildats av Watkins och Hartman, nämligen Hans Christian Ramskov. Jag valdes officiellt till vice ordförande efter att ha varit tillförordnad ett tag. Woltemade hade hört ryktas om att ISH vill instifta en utmärkelse till minne av John och Helen Watkins, så snabbt bestämde vi att föreslå ett samarbete ISH-ESTI för denna eventualitet. Nästa möte hålls i Sydafrika i februari 2013 i samband med en stor EST och hypnoskongress, välkomna dit. PreCongress hålls på ett safariområde!!!

Den sista dagen höll jag ett seminarium om stressrelaterad sjukdom, hypnos och ”vad som är verksamt” i hypnos och psykoterapi. Till min stora glädje satt Dabney Ewin i publiken och lyssnade uppmärksamt med instämmande nickanden. För er som inte vet, så är Dabney en amerikansk professor i psykiatri och kirurgi, mest känd för att han förklarat fenomenet Constant Pain Syndrom, och vissa smärtors omedvetna rötter i trauma, avtäckt med hjälp av ideomotorisk intervjumetod. Jag hade honom till bordet vid banketten och vi dansade till diskomusik. Tänk att få vara vid så god vigör i så hög ålder (90?). Bankettens höjdpunkt var utdelandet av utmärkelserna. Utöver Elvira Lang som jag nämnt, prisades Camillo Loriedo, Bernhard Trenkle och Daniel Kohen, barnläkaren som forskat tillsammans med Karen Olness. Det ”svenska” priset: Jay Haley Award for early career, gick till den kanadensiska neurologiforskaren Amir Raz. Utmärkelserna visades på storbild och publiken var mycket förtjust i valet av konstverk för Jay Haley early career award: Bertil Valliens ”Brains” i glas, med inslag av svart och guld. Raz forskar ju på hjärnan, så det passade bra den här gången. En som särskilt uppskattade priset var Jay Haleys änka Madeleine, som bad mig skriva ner konstnärens och glasbrukets namn. Dr Raz höll den avslutande föreläsningen, som var en sann uppvisning i kunskap, intelligens och hänförande pedagogik.

Jag kom i samspråk med Dan Short, Ericksonianen från Dallas som gav ut ”Hope and Reciliency” tillsammans med Betty Alice Erickson. Resultatet av detta samtal blev att vi eventuellt kommer att publicera en motsvarande bok på svenska med mig som översättare och medförfattare. Jag får se när tid finns för ett så stort projekt.

Ja, så var det alla formaliteter förstås. ESH COR-möte och ISH COR-möte. Bengt Häggqvist och Gunnar Rosén skriver eventuellt något om ISH. Michael Rundblad var ersättare för Åsa Fe Kockum i ESH COR. En viktig nyhet som jag vill nämna är att det europeiska hypnoscertifikatet inte kommer att utfärdas av en central examinationskommitté såsom planerat. Man har insett att varje medlemsland måste få avgöra behörighet för certifikatet, givet att man håller en god standard på det man kallar behörighet. Hos oss i SFKH är det att ha en legitimation i vårdyrke (eller auktorisation som socionom), klinisk verksamhet under patientsäkerhetslagen och någon av våra 2årsutbildningar.

Detta var ett mycket avgränsat utdrag ur alla föredrag, möten och samtal som ägde rum denna kongress. För min egen del inkom inbjudningar att gästföreläsa i Budapest i augusti och på Island, när det kan passa. Nu i november ska jag föreläsa på DGH (Deutsche Gesellschaft für Hypnose) årsmöte.

Nästa ISH-kongress är i Paris augusti 2015. Se meeting calendar för rabatterad tidig registrering!

ESH-kongressen sker i augusti 2014 i Sorrento, Amalfikusten. Varför inte semestra några dagar i samband med detta? För dig som har firma blir hela resekostnaden och kongressdagarnas mat- och logikostnad avdragsgill.

Dessa kongresser inspirerar!

Susanna Carolusson

susanna@carolusson.se

 

 

Kontaktinformation      |      Etiska regler      |      Länkar      |      Informationsfolder