HYPNOSFÖRENINGEN

SVENSKA FÖRENINGEN FÖR KLINISK HYPNOS – SFKH

Om hypnos   |   Föreningen   |   Utbildning   |   Kollegialt   |   Behandlare
 

 

 

Se även

 


METAANALYSER
På tyska »»

 

 

Dynamisk hypnosterapi vid irritabel colon

Ett forsknings-
exempel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Copyright © SFKH 2012-12-09

 

Hypnosterapi och forskning

 

Hypnosterapeuter integrerar kunskap från flera vedertagna psykoterapiinriktningar. Hypnosterapins psykoanalytiska rötter återspeglas i vår frekventa användning av traditionellt psykodynamiska begrepp såsom "omedvetet/undermedvetet", psykisk konflikt, dissociation, regression i jagets tjänst, etc. Våra medlemmar använder sin kunskap om psykoanalytiska processer i kombination med pedagogiska, beteendeinriktade och perspektivförändrande interventioner. Den dynamiska grunden förenar oss, emedan vi alltid ser bortom de presenterade symptomen, och utforskar, drar nytta av och/eller medvetandegör omedvetna fenomen (försvar och resurser) i behandlingen.

Varje hypnosterapi är också samtalsterapi och samtalets betydelse presenteras av såväl psykodynamiskt som kognitivt orienterade föreningar vars forskningsreferenser torde gälla även oss. Idag har 72 psykoterapeuter utbildats i SFKH:s psykoterapeutprogram med psykodynamisk grund. Våra psykoterapeuter skall basera sin behandling på den kunskap de har som leg psykoterapeuter och vi har även medlemmar med psykoterapeutexamen från mer kognitivt baserade utbildningsprogram. Medicinsk behandlingspersonal, såsom läkare, tandläkare och sjukgymnaster ansvarar för att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, i sina respektive kompetensområden.

När det gäller forskningsreferenser för psykoterapi generellt hänvisas till Samrådsforum för psykoterapi, där SFKH finns med. Här på vår hemsida begränsar vi oss till att fokusera specifikt på hypnosens roll i psykoterapi och annan klinisk behandling.

Forskningens dubbla målsättning

  

Efficacy of Clinical Hypnosis
A Summary of its Empirical Evidence



What We Can Do With Hypnosis - a Brief Note


Clinical Hypnosis with
Headaches and Migraines

Forskning om hypnos har två syften. Ett syfte är att visa att hypnospsykoterapi hjälper. Begreppet evidens används allt oftare i denna avgränsade betydelse och avser kvantitativa och kvalitativa resultatstudier, samt fallbeskrivningar som illustrerar någon aktuell teori om hypnosens effekt. Kvantitativa metoder är vanligast i studier som syftar till att pröva hypnosens effekt vid somatiska och psykosomatiska besvär, såsom IBS (irriterad tjocktarm), astma bronchiale, enuresis, stamning, epilepsi och autoimmuna sjukdomar, pre- och postoperativa tillstånd samt diverse smärttillstånd. I sådana undersökningar används bl.a. symptomlindring som mått på förbättring, och den enkla kopplingen till diagnos gör att forskning kan ges en enkel design. Kvalitativa studier finns dokumenterade enligt gängse akademiska kriterier för publicerbar forskning och goda behandlingsresultat har även dokumenterats för ångesttillstånd, depression, posttraumatiskt stressyndrom, kronisk trötthet, mm.

Ett par exempel på kvantitativa resultatstudier med syftet att visa hypnosens effekt är:

Campbell, A. (1997) Hypnotic Control of Epileptic Seizures. Australian Journal of Clinical and Experimental Hypnosis, vol 25, nr 2, 135-146.

Diseth T & Vandvik I. (2005) Hypnoterapi ved behandlingsrefraktär enuresis nocturna. Hypnos, vol XXXII, nr 4-2005, 222-230.

Eriksson, B. & Carlsson, G. (2001). Ätstörningar. Lund: Studentlitteratur.

Wik G, Fischer H, Bragée B, Finer B, Fredrikson M. Functional anatomy of hypnotic analgesia: a PET study of patients with fibromyalgia. European Journal of Pain (1999) 3: 7-12.

Ett annat syfte med forskning om hypnos är att bidra till vår egen kompetensutveckling, i såväl vårt eget som klienternas intresse. För hypnosterapi frågar vi oss specifikt: Vad är det vi gör som hjälper?

Forskningen har inriktats på två fenomen: att förklara det eftersträvade hypnostillståndet som neurologiskt fenomen (state of mind) och att förklara hur hypnos intensifierar helandeprocessen. Till skillnad från den medicinska tradition som skiljer mellan verksam faktor och placebo, anser vi att placebo orsakas av självsuggestion, som aktiverar läkningsprocesser och att detta är en verksam terapeutisk faktor att användas i klientens intresse. I hypnos utnyttjar man att klienten via sin föreställningsförmåga kan ledas in i önskvärda sinnestillstånd, i enlighet med gemensamt överenskommen behandlingsplan. Mentala kreativa tillstånd såsom hypnos underlättar omstrukturering av självbild, försvar och resurser, samt utforskar möjligheter, omedvetna orsaker till problem, och reparations- eller försoningspotential. Den terapeutiska relationen i hypnosterapi ger upphov till en ömsesidig trance, vilket fått namnet hypnotisk resonans. Fenomenet har har studerats med EEG vid Östvan Lorand Universitet i Budapest (Bányai, 1985). Psykoanalytikern George Groddeck sade redan 1949, att terapi fungerar bäst när patientens omedvetna sinne kan påverka terapeutens omedvetna, så att den senare blir användbar utifrån patientens behov. (Groddeck, G. (1949) The Book of the It. London: Vision Press Ltd.)

Nedan presenteras exempel på publikationer inom skilda forskningsområden.

Kvantitativa resultatstudier av hypnosbehandling

Anbar R (2000) Self-hypnosis for patients with cystic fibrosis. Pediatric pulmonogy 30(6), 462-465.

Barling N. A rationale for the use of Ericksonian Hypnosis for people with Fibromyalgia. An Exploratory Study. Hypnos, Journal of European Society of Hypnosis in Psychotherapy and psychosomatic Medicine, vol XXV, nr 4-1998., 189-197.

Campbell, A. (1997) Hypnotic Control of Epileptic Seizures. Australian Journal of Clinical and Experimental Hypnosis, vol 25, nr 2, 135-146.

Diseth T & Vandvik I. (2005) Hypnoterapi ved behandlingsrefraktär enuresis nocturna. Hypnos, vol XXXII, nr 4-2005, 222-230.

Van der Hart O. (1999) Metaphoric Hypnotic Imagery in the Treatment of Functional Amenorrhea. Hypnos, vol XXVI, nr 3-1999.

Eriksson, B. & Carlsson, G. (2001). Ätstörningar. Lund: Studentlitteratur.

Enqvist B, v Konow L, Bystedt H. (1995) Stress reduction, preoperative hypnosis and perioperative suggestion in maxillo-facial surgery. Stress Medicine, vol 11, nr 4, 229-233.

Enqvist B, Björklund C, Engman M, Jacobsson J. (1997) Preoperative hypnosis reduces postoperative vomiting after surgery of the breasts. Acta Anaesthesiologica Scandinavica 41, 1028-1032.

Flammer, E. & Bongartz, W. (2003). On the efficacy of hypnosis: A meta-analytic study. Contemporary Hypnosis, 20, 179-197.

Graham G.W. (1975) Hypnotic treatment for Migraine Headaches. International Journal of Clinical and experimental Hypnosis, 23:48.

Hammond C.D. (2007)

Abstract: The 12-member National Institute of Health Technology Assessment Panel on Integration of Behavioral and Relaxation Approaches into the Treatment of Chronic Pain and Insomnia (1996) reviewed outcome studies on hypnosis with cancer pain and concluded that research evidence was strong and that other evidence suggested hypnosis may be effective with some chronic pain, including tension headaches. This paper provides an updated review of the literature on the effectiveness of hypnosis in the treatment of headaches and migraines, concluding that it meets the clinical psychology research criteria for being a well-established and efficacious treatment and is virtually free of the side effects, risks of adverse reactions, and ongoing expense associated with medication treatments.

Hammond, C.D. (2007) Review of the efficacy of clinical hypnosis with headaches and migraines. Intl. Journal of Clinical and Experimental Hypnosis, 55(2): 207–219.

Montgomery, G. H., DuHamel, K. N., & Redd, W. H. (2000). A meta-analysis of hypnotically induced analgesia: how effective is hypnosis? International Journal of Clinical and Experimental Hypnosis, Vol. 48, pp. 138-153.

Perlstrom J & Wickramasekera I. (1998) Insomnia, hypnotic ability, negative affectivity and the High Risk Model of Threat Perception. Journal of Nervous and Mental Disease, 186(7), 437-440.

Varga K & Diószeghy C. (2003) The use of hypnotic communication and hypnotic suggestions in the Intensive Care Unit. Hypnos, vol XXX, nr 1-2003.

Wik G, Fischer H, Bragée B, Finer B, Fredrikson M. Functional anatomy of hypnotic analgesia: a PET study of patients with fibromyalgia. European Journal of Pain (1999) 3: 7-12.

Kvalitativa fall- och resultatstudier

Forskning på de terapeutiskt verksamma faktorerna i hypnos ur klientperspektiv

Carolusson S, Garphem B, Scherman M & Spalde G. Study of Client Perspective. Hypnos vol XXVIII, 1-2007, s 23-34

Terapeutiskt verksamma faktorer i hypnosterapi, ur biologiskt och neuropsykologiskt perspektiv

Bányai, É. I. (1985) A social psychophysiological approach to the understanding of hypnosis: The interaction between hypnotist and subject. Hypnos. Swedish Journal of Hypnosis in Psychotherapy and Psychosomatic Medicine, 12: 186–210.

Barabasz A, et al. (2000) Cortical event-related potentials show the structure of hypnotic suggestions is crucial. International Journal of Clinical and Experimental Hypnosis, 47(1), 5-22.

Carmody TP, Duncan C, Simon JA et al. (2008) Hypnosis for smoking cessation: A randomized trial. Nicotine Tob Res 10: 811–18.

Crawford H, et al. (1998) The nature of hypnotic analgesia: Neurophysiological foundation and evidence. Contemporary Hypnosis, 15(1), 22-33.

Engdahl, P. (2002) Hypnos och Trance – det neurokognitiva systemet i destabiliserad övergång. Hypnos, nr 1 och 2, 2002.

Rossi E. (2004) Ed. Ianotti, S. A discourse with our genes: the psychosocial and cultural genomics of therapeutic hypnosis and psychotherapy. Benevento. Italy. Iditris SAS Press. Isbn: 88-89396-01-6.

Rossi, K. (2006) The Neuroscience of Observing Consciousness & Mirror Neurons in Therapeutic Hypnosis. American Journal of Clinical Hypnosis.

Uneståhl L-E, et al. (2004) The effects of integrated mental training on stress and psychosomatic health. Hypnos, vol XXXI, nr 2-2004, 83-88

Whorwell PJ. (2008) Hypnotherapy for irritable bowel syndrome: The response of colonic and noncolonic symptoms. J Psychosom Res 64: 621–3.

Willemsen R, Vanderlinden J. (2008) Hypnotic approaches for alopecia areata. Int J Clin Exp Hypn 56: 318–33.

Depression och nedstämdhet

Carolusson S. Hypnosis and Transference in the Treatment of Depression. Hypnos,

Dobbin, A, Maxwell, M & Elton R (2009) A Benchmarked Feasibility Study of a Self-Hypnosis Treatment for Depression in Primary Care. The International Journal of Clinical and Experimental Hypnosis. vol 57, 2009-3, p. 293-318.

DuPlessis C. (2001) Diagnosis and the Treatment of Dystonia in Hypnosis. Hypnos, vol XXVIII,4-2001,186-192.

Yapko M. (2001) Treating Depression with Hypnosis. Brunner-Routledge.

Hypnosterapi i behandling av stressrelaterad sjukdom

Carolusson S. (2005) Hypnosis in Psychosomatic Medicine; IBS. Hypnos, vol XXXII, nr 4-2005, 191-197.

Hannigan K. (2001) Hypnosis and Immune System Functioning. Hypnos, vol XXVIII, nr 2-2001

Smärta och fibromyalgi

Castel A et al (2007) Effect of hypnotic suggestion on fibromyalgic pain: Comparison between hypnosis and relaxation. European Journal of Pain, 4, 463-468.

 Castel A et al (2009) Cognitive-Behavioural group treatment with hypnosis: a randomized pilot trial in fibromyalgia. Contemporary Hypnosis 26 (1): 48-59

Derbyshire SWG, Whalley MG, Oakley DA (2008) Fibromyalgia pain and its modulation by hypnotic and non-hypnotic suggestion: an fMRI analysis. Eur J Painm 22 Jul

Martinez-Valero C, Castel A, Capafons A, e tal (2008) Hypnotic treatment synergizes the psychological treatment of fibromyalgia: a pilot study. American Journal of Clinical Hypnosis, 50:4, 311-321

Patterson, D. R., & Jensen, M. P. (2003). Hypnosis and clinical pain. Psychological Bulletin, Vol. 129, pp. 495-521.

Wik, G et al (1999) Functional anatomy of hypnotic analgesia: A PET study of patients with fibromyalgia. European Journal of Pain, 3, 7-12.

Hypnos vid kriminalitet hos unga

Signer-Fischer, S. Utilization of Autobiographic Memory in Hypnotherapy with young Offenders. Hypnos, vol XXV, 4-1998, 198-203.

Hypnos för att underlätta sorgeprocess

Elkins, G. Hypnosis, Grief and Mourning. Hypnos, vol XXVI, nr 2-1999, 61-69.

Hypnos för klienter med dissociativ störning

Kluft R. (2000) On the treatment of traumatic memories with DID patients. Dissociation. 10(2), 80-90.

Burbridge C & Burbridge P. (2001) The use of hypnotically based drawing, writing and videotape to establish the diagnosis of dissociative identity disorder in the severely and persistently mentally ill population. Hypnos vol XXVIII, nr 2-2001

Dahlquist-Melin C (2006) Fallbeskrivning. Hypnosnytt 1-2006, 14-18.

Touretts syndrom

Kohen, Daniel P. and Botts, P. Relaxation-Mental Imagery in the Management of Tourette Syndrome: Experience with Four Children. American Journal of Clinical Hypnosis, 29:4, 227-237, April, 1987.

Kohen, Daniel P. Ericksonian Communication and Hypnotic Strategies in the Management of Tics and Tourette Syndrome in Children and Adolescents, in
Lankton, S.R. and Zeig, J.K. (Eds) Difficult Contexts for Therapy, Ericksonian Monographs No. 10: 117-139, January, 1995.

Traumabehandling

Gravitz M. Memory Reconstruction by Hypnosis as a Therapeutic Technique. Hypnos vol XXIV, 3-1997. Issn 0282-5090

Liljeqvist M, Ranch M, Rudstam G. (2005) Betydelsen av abreaction i traumaterapi. Uppsats för psykoterapeutexamen SFKH, www.hypnosforeningen.se

Lynn SJ, Cardena E. Hypnosis and treatment of posttraumatic conditions: an evidence-based approach. Int J Clin Exp Hypn. 2007 Apr;55(2):167-88.

Spiegel D. (1990) Trauma, dissociation and hypnosis. In: Kluft (Ed) Incestrelated syndromes of adult psychopathology, 247-261. Washington DC: American Psychiatric Press.

Konversionssyndrom

Mendlovic S & Doron A. (2001) Semi-confrontative usage of hypnosis in therapy of conversion disorders. Hypnos, vol XXVIII, 2-2001.

Olsson, H. Application of New Hypnotherapeutic Techniques to Conversion Disorder. A case report. Hypnos, vol XXIV, 3-1997.

Hypnos i syfte att effektivisera psykoterapi genom att stärka självkänslan

Gafner G & Benson S (2001) Clinical Reports: Indirect ego strengthening in treating PTSD in immigrants from Central America. Contemporary Hypnosis (2001, vol 18, nr 3-2001, 135-144.

Phillips M. (2000) Strengthening, Observing and Experiencing Ego Functions through Ego State Therapy. Hypnos, vol XXVII, nr 1-2000, 4-14.

En gedigen sammanställning av hypnosterapiers vetenskapliga evidens, utifrån såväl kvantitativa som kvalitativa resultatstudier och väldokumenterade fallbeskrivningar

Fromm, E & Nash M. (1999) Contemporary Hypnosis Research. Guilford Press.

Lynn S, Kirsch I, Barabasz A, Cardeña E, Patterson D (2000) Hypnosis as an empirically supported clinical intervention. The state of the evidence and a look to the future. International Journal of Clinical and Experimental Hypnosis 48(2), 239-259.

En utförlig beskrivning av vår syn på evidens och forskning

Amundson, A. et al. (2003) Efficacy vs Effectiveness Research in Psychotherapy: Applications for Clinical Hypnosis. American Journal of Clinical Hypnosis 46:1, July 2003.

 

Kontaktinformation      |      Etiska regler      |      Länkar      |      Informationsfolder

Hem Kontaktinformation hypnosföreningen SFKH
Om hypnosOm hypnosföreningen SFKHUtbildningsinformationMedlemsinformationFörmedling till behandlare

 

 

Copyright © SFKH 2012-12-09

             
Kontakta SFKH

Kontaktinformation      |      Etiska regler      |      Om hemsidan       |       Länkar       |       Informationsfolder